Jag skulle varit ruvare nu...
Ja... vad ska jag säga...
Musten och lusten drogs ur mig.
Jag skulle egentligen varit ruvare nu.
Jag skulle gjort mitt ÄP och ET förra veckan.
Jag skulle det - om inte min dumma jävla kropp skulle göra så här mot mig!
Varför? Ja, jag undrar verkligen det. VARFÖR?!
Vad har min kropp för bra orsak till att totalt suga i sig nedregleringen och totalt ignorera Puregon? Det skulle varit tvärtom! Så svårt att fatta?
Jag var så himla glad, så himla säker på att något äntligen skulle hända.
Men icke..
Min kropp vill inte.
Hatar den.
M
Hej lila du! jag vill bara tala om att jag är Marielles mamma o har nu läst din blogg. Tycker så fruktansvärt synd om dig, vet ju hur mycket Marre har lidit under dessa år när hon inte kunnat bli mamma. Jag håller nu alla tummar o tår för att det ska lyckas denna gång, jag längtar så mycket efter mitt lilla barnbarn....jag önskar dig all lycka till vid ditt nästa försök..kramiz Iherne
Hej!
Skönt att du är tillbaka, följer fortfanrande din blogg sen dag 1.
Det är så lätt att säga "jag förstår dig" men det gör jag. Nu äntligen är jag lycklig igen för nu är det snart dax att börja om på en ny runda.
Och även du kommer att vara gladare igen snart...kramiz
Många, många kramar till dig vännen!!!
Jag ställer mig också frågan.. Varför??
Livet är verkligen orättvist, men jag hoppas så för din skull att nästa försök ska bli till det bättre och ni ska få gå hela vägen!!
Många varma kramar!
