min längtan - mitt hopp

• Jaha, då var det slut på sovmorgnar för ett tag framöver. Imorgon börjar jag med Suprecur 7, 15 och 23. :D
  Hatar, avskyr, hatar verkligen sprayen för jag mår då skit av den - men om den kan leda till en beboosa (bebis) så är det ju värt varenda värmevallning.
  
  Kramelikram,
  M

Idag ringde dr. Jakobsson!
"Jaha... du fick mens den 1:a december, då ska du få börja med sprayen nu den 21:a".
Jag var lite ful och avbröt honom: "Va? Sprayen? Nej nej... det skulle vi ju inte göra nu? Jag blev ju helt nedreglerad."
Dr. Jakobsson är nog van hispiga kvinnor, han fortsatte så lugnt: "Jo, M, det är så här att eftersom du har endometrios så är det bäst att vi använder oss av Suprecur. Det vi kommer att göra annorlunda nu är att vi kommer att dubbla Puregondosen (sprutan) ända från början, en del kvinnor behöver mycket mer än andra och du behöver ju en hel del, så vi kommer att göra det här."
Jag frågar honom varför det gick så snett förra gången och han förklarar så lugnt och sakligt att jag helt enkelt behöver mer hormoner och fortsätter: "Jag har jobbat med detta i tjugo år, M, och jag tror att vi har goda förutsättningar att få ut ägg från dig. Jag säger inte detta för att ge dig falska förhoppningar - jag är alltid ärlig."
Och det kändes såååå skönt. :D
Startdag för Suprecur: 21/12.
Startdag för Puregon: 8 januari.
Planerat ultraljud: 13 januari.
Planerat äggutplock: v.3!


Håller tummar, tår och hår för detta nu!!!
Kram,
M

Äntligen närmar det sig.
Tiden har gått ganska fort ändå.
I januari ska vi försöka få igång nå äggstimulering igen.
Efter det totala misslyckandet har jag återhämtat mig relativt bra ändå.
Jag har haft fullt fokus på annat.
Har även lyckats gå ner tre kilo i vikt, så jag kanske hinner gå ner ett par till, så jag har idealvikt.
Men samtidigt - tror inte det spelar någon roll.
I am and I will stay without child.
Sorry, men det är min känsla.

Hade fullständig panik när mensen i november uteblev, den skulle ju komma ca tio dagar efter att vi slutat med medicineringen. Det gjorde den inte. Den kom inte alls. Men då kom den sen.. i december, så punktligt. Den 1:a december. Ringde till kliniken och talade om det eftersom Jakobsson sa det när vi talades vid i oktober.
Kvinnan på kliniken: "Eh... jaha..? Men det finns ingen plan för dig, ser jag".
Men sucka, sucka - hann jag tänka, men så förklarade jag att dr Jakobsson bett mig ringa och tala om när jag fick mensen i december för att kunna planera in mig. Så det var ingen fara, det var bara därför det stod blankt på mig.

Min "följeslagare" är gravid. Hon är i v. 9. Så glad för hennes skull.
Nu blev det ju tyvärr inte så att vi kunde följa hela vägen ut, men förhoppningsvis blir det ändå så att vi får bebis samma år iaf. Hoppas, hoppas. Men tror fortfarande inte.

Fick en award av min kära Marielle för ett bra tag sedan. Först nu svarar jag på den:

Varför började du blogga?
För att kunna dela med mig av min glädje, sorg, smärta, frustration, behandling osv under resan i IVF-världen. Jag ville även hitta andra kvinnor i samma situation,

Vilka bloggar följer du?
Jag läser många IVF-bloggar, även fast jag inte orkat följa så många sedan behandlingen avbröts i oktober. Läser även anhörigas och några kändisbloggar då och då.

Favoritfärger?
Rosa, lila, svart. Inreder gärna i svart och vitt med färgklickar här och där.

Favoritfilm?
Skräckfilmer, komedier och så såna där riktigt tjejiga filmer. High school liksom. :p

Vilka länder drömmer du om att besöka?
Irland står högt på listan. Sen är ju Thailand, Maldiverna och Hawaii såna där sol och bad resmål man vill fara till också. Skulle även vilja åka till Israel.

Man skulle visst skicka vidare denna award, jag har inte lagt till så många av de som jag följer - så jag säger helt enkelt så här: Ni som läser ni får denna award av mig!

God natt och kram!
/M