min längtan - mitt hopp

Ja... vad ska man säga.
Var på VUL idag. En follikel på 17 mm och en på 12 mm, vänster äggstock inaktiv.
Jag hann bli glad för att de vuxit så mycket...
Två timmar efteråt ringer dr. Jakobsson från IVF-kliniken.
"Vi avbryter behandlingen.. du har inte svarat alls på denna behandling."
Östradiolet var fortfarande 37.
Jag ska alltså sluta med både Puregon och Suprecur idag, folsyretabletterna ska jag däremot fortsätta med.
Invänta vanlig mens... som enligt läkaren bör komma om ca tio dagar.
När jag får min mens i december ska jag ringa dem, men någon behandling kan inte sättas igång då pga. julen! Men de vill veta för att kunna beräkna.
I januari ska jag få köra igång på nytt.
Jag kommer inte att ta suprecur, utan jag kommer att ta Puregon och en annan spruta jämte den som ska förhindra spontan ägglossning.
Så... ytterligare väntan.
Jag har inte reagerat än.
Känner mig ganska apatisk.
Detta skulle varit vår vecka - vår magiska vecka.
Men jag håller istället tummarna för min fina vän som ska göra IVF denna vecka.

Kram,
M

VUL imorgon kl. 10.30.
Hoppas innerligt att äggblåsorna vuxit och att slemhinnan blivit tjockare och i treskikt.
Och att de ringer och säger att östradiolet är högre..
Ja.. ingenting har ju funkat!
Ändå ska man dras med dessa biverkningar. Det skumma är ju att jag är på sprutdag 12, men har väldigt starka klimakteriekänningar (suprecur). Vallningarna är mest utmärkande.

Allting i mig just nu kretsar kring det här.
Jag tänker, jag känner, jag andas "IVF".
Man blir ju helt psykotisk på nå vis.

Kram,
M

Det är ju något som händer.
Jag har ju känningar i äggstockarna - kan inte de där äggblåsorna växa då!
Och östradiolet skjuta i höjden..
37 i östradiol.. jisses... och jag har tagit puregon i snart två veckor.
Mina suprecurbiverkningar är fortfarande ganska starka.
Jag har mycket vallningar - de borde ju verkligen ha börja avta nu..
Jag förstår ingenting.
Jag injicerar 300 Puregon nu, detta är min sprutdag nr 11.
Då borde väl klimakterikänningarna avtagit mer.
Jag är supertrött hela tiden dessutom.

Snälla, gode Gud.. hjälp mig!

Då har jag hämtat ut ytterligare en ampull med Puregon,
den andra får jag hämta ut på tisdag eftersom de inte hade den hemma,.
De ringde inte från kliniken idag.. Förmodligen hann väl inte labbet med provet innan kl 16.
Provet skulle komma till labbet kl. 14-15 ungefär.
Så... de ringer väl på måndag.
På måndag 10.30 ska jag återigen på VUL. HOPPAS innerligt att mina pyttepyttesmå tre äggblåsor har blivit större.
Hoppas verkligen.
Har mått bra idag.
Tänker fortsätta må bra i helgen också!

Kram

Jag åkte till min utbildning.
Satte mig i skolbänken, kände hur gråten låg nära.
Vi hade muntliga redovisningar idag och jag fasade för att ens behöva öppna munnen -
visste att det skulle komma endast ett illtjut och gråt då.
Läraren min, som vet om min resa, såg att det inte var som det skulle med mig så hon sa att jag fick lämna in allt skriftligt eftersom jag missade så mycket av redovisningarna när jag var på sjukhuset.
När det var dags för lunch gick jag och pratade med min lärare för att fråga hur mkt hon ville ha inlämnat.
"Men hur är det med dig egentligen? Du ser alldeles knäckt ut" säger hon... och där brister jag.
Jag stod och storgrät i korridoren i min lärares famn.
Underbara kvinna. Det var precis vad jag behövde just då.
Jag fullkomligt vräkte ut allt jag kände och hon fanns där.
Efter lunch kändes det bättre. Jag hade fått ventilera.

Vid 15.30 ringde de från kliniken. De ville att jag skulle öka Puregondosen till 300 och göra nytt VUL på måndag.
"Va? Ska vi fortsätta ändå?"
"Ja, vi får ju se vad värdet visade på blodprovet du tog idag.. Men fortsätt. Vi har skrivit ut två puregonampuller till åt dig".
Så... det gav lite hopp.
Jag ställde tusen frågor - men fick inga svar.
Ville veta vad det är för fel - "vi vet inte vad det beror på än".

Hoppas, ber, önskar...
Kram,
M

Önskar det kunde finnas en knapp... "on/off"...
Så man kunde stänga av känslor.
Här sitter jag med svullen och ond mage.
Säkert fina äggblåsor där - men vad gör det om man har en östradiolhalt som en 90-årig gammal kvinna...

Sov gott.

De ringde från kliniken nyss.
De hade fått svar på mitt blodprov på östradiol - det låg på 37, vilket tydligen var mycket lågt.
Det borde ligga på mycket mycket mer. Från 1500 och uppåt.
Jag ska därför öka dosen till 225 från ikväll.
Nu blir jag väldigt orolig.
Innebär detta att mina ägg är helt kass?
Ska lämna blodprov imorgon och skicka upp det till Umeå.
Ska även göra VUL imorgon som inplanerat.
Suck.
Detta kan innebära att vi måste avbryta och börja om alltihop med en högre dos från start.
Det suger just nu.

Smärtan avtog framåt 3-4 på natten.
Är svullen idag också, men långt ifrån lika svullen som igår.
Blev lite rädd där ett tag.
Imorgon får kliniken i Umeå mitt resultat på blodprovet,
så då ringer de ju om jag har för högt värde av östradiol.
Jag kan nog känna mig lugn.. hoppas jag.
Nästa vecka... stora dagen då.
Kommer äggen som plockas ut vara ok?
Kommer de bli befruktade?
Kommer de att överleva?
Många frågor - och inga svar än.
Längar, väntar - men orolig.
Vill ha det överstökat.

Har ont i magen. Är svullen så in i...
Hur ont är normalt att ha?
Har ont i ländryggen också, kan dock bero på mitt arbete ute i ladugården igår.
Men magen.. är rädd för hyperstimulans.
Tagit 150 i fem dagar nu.
Hur fort kan man bli hyperstimulerad?
Blir det inte bättre åker jag in till sjukhuset.
Så här gross och svullen är magen nu:

Tycker denna ovisshet är ganska jobbig.
Pratade med kliniken nyss - frågade om de kunde ge någon dag ungefär för utplock.
Nej nej.. inte det.
Det är denna ovisshet jag blir lite stressad över!
Jag vill ha exakt dag och exakt tid - för att kunna vara hetl förberedd och planera min vecka.
Det kan jag inte nu.
Det är väl kontrollfreaket i mig som talar...

Men på torsdag - då får vi veta. Efter VUL.
Längtar och väntar...

Idag är det dags för femte sprutan. Gårdagens spruta kändes nada - så skönt.
Var nog en nerv jag träffade på i förrgår och inte ett blodkärl.
Har konstigt nog haft lite "spänningar" typ vid höger äggstock. Ska man ha det??!!
Ingen aning. Ingen aning.

Kram,
M

Har nu tagit min tredje spruta och denna gång stack jag väldigt, väldigt fel! Ont ont ont..
Men det går ju över. Träffade nog ett blodkärl.
Känns redan bättre! :D

Kram,
M

Har nu tagit spruta nummer 2!
Yeeey.. detta är ju faktiskt rätt kul!

Och min fina M har tagit sin första spruta! :D
Det gjorde du så bra, tjejen!

Kram,
M

Biverkningar jag har av Suprecur: tappar hår, vallningar, känslo"störningar", synstörningar, trötthet, huvudvärk, illamående.
Ska bli intressant att se vad sprutan bär med sig för biverkningar.

Min kära Marielle har sin första sprutdag idag. Håller tummarna för att det går bra för dig att sticka, men det gör det med all säkerhet, vännen.
Det är ingen fara alls. Det fixar du!

Nu dax för lite dinner.

Jaha, då har jag tagit min första Puregonspruta! :D
Maken min fick dokumentera detta, haha.. Han fick filma med mobilen.
Jag tänkte att det kunde vara kul att ha kvar för att visa lilla eventuella bebis sen.
Gick fint - kände verkligen ingenting när jag sprutade in heller.
Fick dock hålla kvar nålen en liten stund för maken skulle förutom filmningen även ta ett foto. Vi kanske är fåniga? :p
När jag dragit ut den sved det lite efteråt, men det var nog för att jag höll kvar nålen så länge.
Imorgon, min Marielle, är det din tur!

Sammantaget: Piece of cake!

Har förberett inför sprutstart imorgon: Tagit fram ampullen från kylen, laddat sprutan och provstuckit utan att injicera såklart. :) Kunde inte låta bli. Kändes ju verkligen nada - så det är lugnt. Läste nogrannare om biverkningarna. Suck. Men - det kan verkligen vara så värt mödan!

God natt.

Kram,
M

På läkerolasken står det: "Överdriven konsumtion kan ha laxerande effekt".
Jag svarar: Det stämmer!!!
Så här är det: När jag slutade röka använde jag zonnic munhålepulver i portionspåsar (MYCKET bra) och jag har haft svårt att sluta med dem. Jag har använt dem i två år nu.
Men för tre dagar sen bestämde jag mig för att sluta med dem. Sagt och gjort.
Jag laddade med läkerol istället för att ha något att suga på.
Jag har ju sugit på dessa och varit så sjukt gasig igår och idag.
Det är ju pga. läkerolen! Så nu har jag inhandlat zonnic igen - men ska dra ner på dem.
Läkerol var inte det bästa att ersätta dem med.
Besparar er ytterligare detaljer om detta. Ha ha...

Nåväl.. nu när alla fått veta detta så övergår jag till det ämne som bloggen handlar om: Min bebisresa.
Imorgon är det stora dagen för sprutstart! Jippie!!! :D
Jag vet att min lilla resekompis längtar lika mycket som mig. :) Hon är en dag efter mig, så vi följs som sagt åt rätt bra. Ska bli kul! Nu är det bara två veckor kvar till IVF. :D
(Om allt går bra vill säga)
Kram,
M

Och det verkar som om natten vinner.
Vad är detta?!
Det har varit så några dagar nu.. Jag får små tröttskov på dagarna, riktiga tröttskov. De går ganska fort över. Men det gäller att hålla igång för att inte känna av dem så hårt.
Varför kan inte tröttskoven komma när jag borde gå lägga mig? Det är som om de avtar framåt kvällen.
Så nu sitter jag här. Kl. är 02.09. Jag ska inte förneka att jag är en nattmänniska, men det hade ju varit trevligt att åtminstone känna sig lite trött.
Har gjort om mina naglar och sitter nu och stickar.
Ska sticka mig till sömns...
Kram,
M

Min syster ringde igår och frågade om jag kunde tänka mig att spela på dopet när min systerson ska döpas.
Åh, ja! Naturligtvis! Hon talade om vilket låt det var och att den var riktigt rörande.
Ja, men så rätt hon hade.
Jag har suttit och spelat den på både gitarr och piano - föredrar piano för då kan jag ha mina långa naglar.
Vill helst inte behöva fila ner dem. ;)
Låten är så otroligt vacker och vid ett stycke blir jag alldeles tårögd "Vill ligga nära när du sover, du är den finaste av gåvor". Det är en annan tjej som ska sjunga, så jag ska bara kompa, tur det. Hade man sjungit hade man ju suttit och ylat istället. Men risken finns nog att man kommer sitta där och fälla några tårar på pianot istället.

Mår annars bra idag. Sovit till 11.00 - men är piggelin och mår prima.
Bara 4 dagar kvar till startdag för spruta! :D

Kram,
M

Har börjat på en ny flaska Suprecur och vad den kan innehålla det vette Gudarna!
Något uppåt i alla fall!
Sprayade kl. 7, somnade om till 12.30!!
Men sen ska ni veta.. Sen har jag hållit igång precis hela dagen.
Jag har dammtorkat nedervåningen, dammsugit, skurat, renbäddat, tvättat tre maskiner, sorterat kläder, bytt jord på tio blommor - beskurit dem och tagit knoppar för utökning.
Sen tog jag tag i inneförrådet. Rensade, kastade, gjorde plats och sorterade.
Däremellan har jag lagat middag och varit till affären.
Nu är klockan 19.17 och jag har verkligen inte suttit alls idag.
Hoppas jag är lika på hugget imorgon, så kan jag ta tag i övervåningen!
Nu ska jag ta mig en välbehövlig dusch och bänka mig framför TVn med en stickning för att se "Drömmen om ett barn".

Idag är det bra. Behövde lätta på trycket igår bara.
Pressen och stressen är så stor.
Dagen har ägnats åt studier och lite nail art på folk.
Snart dags för House.
Ikväll ska jag inte ägna en minut till studier.
Ikväll ska jag gosa ner mig i soffan och sticka en tröja - denna gång till mig själv!
Jag ska må bra ikväll.

Ibland kommer dessa vågor. Dessa vågor av sorg, smärta, frustration, förtvivlan..
Och jag gråter. Gråter som om det inte fanns slut på dessa tårar.

Varje gång jag ser en barnvagn tänker jag på det.
Varje gång jag ser en vacker gravidmage.
Varje gång någon i någon TV-serie talar om "I´m pregnant".
Varje gång jag är i en klädaffär och ser de fina barnkläderna.
Jag stickar bara barnkläder - och varför tror ni att jag gör det?

Jag är full av planer, visioner och längtan efter mitt älskade barn.
Jag har i min fantasi redan inrett barnrummet, vägg i vägg med vårt sovrum.
Jag har i min fantasi sett mitt lilla hjärta skutta omkring i sin gåstol
eller ligga på golvet och jollra under sitt babygym.
Jag har drömt många drömmar om vårt lilla barn och vaknat och insett att det bara var en dröm
- och börjat gråta.

Det barn som jag har älskat i flera år.
Det barn som fattas mig..
och jag blir så ledsen
så hjärtat värker.

M

Vet inte om jag är hemsk.. men kvinnan som hade 6 barn i dokumentären och ville ha ett till.
Jag kände spontant: Men var glad för dem SEX barn som du har. Jag kan känna lite som så att resurserna kan läggas på kvinnor som inte har barn alls.
Kanske bara jag som tänker så.. jag vet inte. Men det var min spontana tanke i alla fall.

Tjejen i dokumentären, Emma, gick upp i vikt av hormonerna. Det har ju jag också gjort. Femton kilo - inte särskilt välkommet. Jo, först.. eftersom jag har haft problem med alldeles för låg vikt. Alla tyckte först att jag såg sundare ut... ja.. jag blev bara sundare och sundare, dvs. rundare och rundare. Mina kollegor vet ju inte heller vad jag har proppat i mig i hormonväg, så de vet ju inte orsaken. Och ja.. en gång frågade en kollega om jag var gravid. Hm.. neeej..
När vi var på kliniken tyckte farbror Tell Jakobsson att jag borde försöka gå ner ett par kilo. Lättare sagt än gjort vill jag säga - med denna trötthet. Men jag ska nog börja ta lite längre promenader för att förebygga att jag går upp ännu mer i vikt nu när jag ska preppas med hormoner nu.

Over and out.
Kram,
M

Har nu pratat med kliniken. Jag ska börja med sprutorna den 12e oktober. :D
Nu händer det. Det händer verkligen på riktigt. :D
Och allt var som det skulle. Jag skulle ha mensvärk. :) Fullt normalt.

En fråga:
Fick ju idag min blödning och med den kom även mensvärken. Pga. endometriosen blir jag sjukt dålig när jag har mens. Illamående, feberkänningar, kraftiga smärtor... Låg i fem timmar idag.

Nu till min fundering..
Läkaren på IVF-kliniken sa att blödningen som jag kommer få inte är riktig mens. Vad är det för slags blödning då? Jag tänkte eftersom jag har riktig mensvärk nu liksom. Något som är misslyckat?
Typiskt att det är lördag och jag inte kan ringa dem och fråga.

Tack för svar.
Kram,
 M

Det fungerar som det ska! :D Blödning idag. :) Så på måndag ringer jag upp till kliniken för att få veta när jag ska börja injicera. :D Vaaad skönt. Huvudvärken gick även över. Känns toppen.
Jag var så orolig för att blödning skulle utebli eller så..

Men... funderar på en sak... Ska denna blödning vara som vanlig mens? Dvs. med ont i magen och så?
Läkaren sa nämligen att blödningen inte är riktig mens. Någon som vet?

Gladaste damen tar och gör lite mer skolarbete nu när allt känns så toppen.
Kram,
M

Den lyckan varade inte länge. Har huvudvärk. Har tagit Alvedon och hoppas den gör någon verkan.
Jag sitter med skolarbete. Motivationen är inte på topp.
Inte lätt att hålla fokus med ett bankande huvud.

Hade kaffegäster nyss, ett par som vi känner som gått igenom två IVF - och misslyckats. :( Men sen kom deras son till på naturlig väg. Varken han eller hon hade något "fel", utan förklarades som ofrivilligt barnlösa utan känd orsak. Hon själv är säker på att något vaknade i hennes kropp av all hormonstimulering, för bara en månad efter sista IVF blev hon gravid på det vanliga traditionella sättet. Så kan det gå!

Dagen planeras ägna åt studier, promenad med hästarna och hundarna och avslutandevis med slappning i soffan.

Kram,
M